cämilla

nu har jag egentligen inte tid att sitta här. ja ska nämligen baka och laga mat till mamma och jocke idag. mumma. men vid halv sju måste jag vara klar för jag ska nämligen träna. (spinning med gittan is the shit) måste nog sätta fart om jag ska hinna eller va fan klockan är ju bara halv fyra, jag kan chilla lite. mitt favorit uttryck tror jag. eller de kanske är bara 10 minuter till. undra hur många som känner till mina bara 10 minuter till. haha.

walle va super söt. dulle honom! helt klart värd film att se så alla som inte sett den ta er i kragen. dock såg jag den i morse istälelt för igår somna jag efter fem minuter. (pinsamt att de är nya jag)

en äcklig sak by the way är att hela jag stinker burger king os så nu ska jag och simon duscha och basta (simon berätta just att basta är bästa sättet att tvätta sig) för att sen se Walle. wie. johanna har pratat massa bra om den filmen så jag längtar. får väl se om den uppfyller alla krav.

dagen har spenderats i burger kings kök. woopie. ja började klockan nio och höll på ända till tre. de va faktiskt, tro det eller ej roligt. jag har lärt mig massa nytt och verkligen fått prova på det. ja fick vara mitt uppe i all stress sköta både brojlen (hur fan stavas de?) och fritösen samtidigt. alla skriker saker hela tiden. duktigt att över leva tycker jag. höhö. sen fick jag även den stora äran att få stå på bordet, de ni, jag fick packa hamburgare som en gudinna. jäklar va långsam jag var. jag har en bit kvar till skillsen som angelina bredvid mig innehavar. men i alla fall var den en rolig dag med massa saker som va nytt (även jobbigt med såklart) vi får väl se hur det går och om jag får några nya tider (vilket jag hoppas såklart)

en bild från danmarksresan i våras. de va så himla fint med alla rosa körsbärsträd. de ska jag ha i min trädgård när jag bli stor. betong och rosa körsbärsträd, och lite fin graffitti. de kommer vara så fint.

vilken bra heg de har varit. fredags tänkte jag och simon gå på håkan men fy fan va mycket folk läste i tidningen igår att de va 17.000 där. då är det inte ens kul att försöka se. synd för jag hade gärna velat se honom. (han är ju ändå min nostalgitripp) istället plockade alle och kalle (jag älskar att deras namn rimmar hur roligt är inte de?) mig och simon och vi åkte hem till katrin och gav henne choklad och en rebus. (dock sög hon på att lösa den, undra vad de berodde på? höhö) vi stannade inte så länge utan åkte hem och sov istället. mitt sjuka jag blir ju aldrig frisk. blä. vaknade upp igår av att jag skulel köra jocke till öisgården vid halv tio. mindre kul men sen chillade vi och till eftermiddagen förfylttade vi hem till simon. vi köpte massa godis plus en marianne chokladkaka (från fazér) som var sjukt god, testa absolut den. vi hyrde tre filmer. This is england, underbar och älskad av alla och guldkompassen. dock har vi inte hunnit se den sista ännu. this is england har jag hört av alla att den är sjukt bra, jag blev lite besviken på slutet. filmen var bra i sig de va en snygg uppbyggnad and so on men på slutet tappade den och de va inget riktigt slut tycker inte jag. underbar och älskad av alla var en jätte jobbig film att titta på. verkligen frustrerande. både jag och simon satt där och skrek på huvudrollen isabella. usch alltså. se inte den om du är på lite dåligt humör kan jag bara säga i alla fall. sjukt mysig kväll i alla fall. (konstigt när jag ar med simon? NEJ) i dag har jag fikat med twins och de va bäst på länge. hur skönt kan de vara att prata med sina vänner egentligen........ helt sjukt underbart! nu ska jag mäta mitt rum så jag vet hur mycket färg jag behöver för att måla om. jag ska sätta igång nu. jag är påväg mot en ändring. även ta en promenad senare. men först ska jag äta mozzarella biffar, mums.

jag borde äta glass för min hals är helt fucked up. jag låter som fan när jag pratar. de bästa är att glass botar halsar har jag hört. glass glass glass i stora lass lass lass jag är galen i glass. sån här papperskorg som de fanns i italien i somras hade jag inte bangat. fast oj va sugen jag hade varit på glass hela tiden. glassen i italien var by the way helt freaking god. jag önskar att någon skulle ringa på min dörr med glass just nu. önskedrömmar är bäst.

nu när jag har varit arbetslös (vilket jag faktiskt inte är längre jag har i alla fall minst ett extrajobb) så har jag börjat uppskatta ensamhet mer och mer. jag får tid att tänka och göra saker jag känner för just för tillfället. de är skönt att vara ensam hemma. gå runt i hotpants och en sliten t-shirt. fixa med lite små saker sätta sig här. fixa med lite andra små saker läsa lite. fixa med ännu fler små saker för att sen sätta sig vid tv:n. filura och fundera. när solen skiner nästa gång ska jag ta med mig den ut i de fina höst färgerna. jag älskar att vara med mina vänner, pojkvän och familj. men de jag säker är att jag en allt för lång tid har underskattat ensamheten. som jag vore rädd för den. nu är den tillbaka. jag gillar att sitta i stan och läsa metro vid vattnet ensam igen. de tog ett tag att vänja sig vid alla tankar men när man lär sig styra över dem så kan ensamhet vara lika harmonisk som skrämmande. just nu är den väldigt harmonisk.

fredag igen. jag sitter vid datorn igen (allt är som de ska vara för mig nu verkar de som, kan se de som jag i alla fall får tid att blogga) snart ska jag städa huset (jag har blivit en hejare på de nu) för att sen ta tag i mitt rum som är de värsta tänkbara. Usch blir ledsen jag bara ser de. jag gillar egentligen när allt är perfekt och städat bara att jag är för lat att ta tag i det. precis samma med springning. jag gillar att springa bara jag väl kommer ut (men de gör jag aldrig längre) dock är jag inte frisk än. störande jävla förkylning. jag tränade igår ändå och de märktes i natt för jag hostade sönder mig. när jag sitter här nu så känner jag mig ensam. jag längtar så efter något riktigt jävla roligt och spännande. jag hoppas att jag snart ska finna min väg. min väg som jag peppar efter att gå. jag peppar (de flesta dagar) sönder på norge. de ska bli skönt och roligt. vuxenvärlden är så stor så man får inget grepp. de är oförståligt att jag håller själv i tömmarna och kan göra i princip vad jag vill. jag får äntligen bestämma själv och då är allt mycket, mycket svårare. man känner sig som en droppe i havet. obetydligt liten. undra när man växer in i vuxenvärlden. kommer jag någonsin känna mig vuxen? har jag inte massor av tid kvar som barn? de känns så. jag är glad för jag är barnslig men ibland önskar jag att jag kunde vara mer mogen. att jag va mogen nog att känna mig redo. redo för de stora.

de här är min otroligt snygga kompis. galet svårt att förstå att hon är två år yngre.

Och jag undrar vad som händer i vår del av stan
Vinden håller tal vid en hamburgerbar
Den har blåst sig trött och alla flickor har gått hem
Du var sötare än dom men jag slängde bort det igen
Jag slängde bort nån slags vän...

ikväll är en nostalgikväll. jag bara måste vara där. ses vi där kanske?

igår var en k-dag. jag skrev kontrakt och träffade karin. sen vill jag tacka twins för att de finns också. ja behövde dem verkligen igår. förvirrad i mina egna tankar. de bästa är att jag vet att de för alltid kommer finnas där i grått, färg, dag, natt, sol, regn, alltid vid min sida. när jag tänker på det känns de varmt i hela kroppen. de är som att dansa fram en sommarnatt, glädje.

Uppe med tuppen. nu har jag duschat. ska torka håret och koka pasta nu byebye. kanske kommer bild bevis på hur jag dressar upp idag. vem vet?

de är höst och te dags. nu ska jag sova. nattinatti.

dags att sova ska befinna mig i stan 09.00 imon. kontrakt på mig tack. 

dagen avklarad. usch vilken dag. en sån där jobbig dag. när allt går bra men man ser de verkligen inte. deppiga milla förkylning och PMS är inte the shit så att säga. yes simon och jag hatar den här veckan, jag blir devil milla utan att vilja de. (någon som vet något mot humörssväningar under favoritveckan?) gick upp tidigt och åkte iväg på möte med backup event som jag numera är anställda av. (woopie jag har ett extrajobb) sen strosade jag runt lite i vårt kära göteborg, åt en hamburgare på mc. donalds för att sen (hör och häpna) provjobba på konkurenterna burger king. yes. de gick väl sådär. jag va inte direkt någon stjärna mer en clown i vägen kanske. men i vilket fall som helst fick jag ett inlogg nummer och en ny tid (på måndag 9-15) så något måste de ju i alla fall betyda. dock var jag ändå itne glad när jag åkte hem. även om solen lyste, de va lagom varmt och jag pratade med simon i telefon. väl hemma satte jag mig ner och tyckte synd om mig själv. de är då telefonen ringer och förvånadsvärt nog är de jocke som ringer. de va ljuset på dagen. han ringde för att berätta att helvete släppts lös för honom. han hade tagit mod till sig för att gå och klippa sitt hår (och då väljer han att gå till burgården!?) i alla fall hade frisören inte lyssnat ett dugg på hans åsikt om inte över öronen tack. så numera går min bror runt i mössa för under den gömmer sig en partille jonny frisyr. HAHA. hur kul är inte de? jag har i alla fall trös tätit choklad med jocke framför tv:n ikväll.

idag borde sjukleggingsen vara på men de är de inte. de kan inte idag. dock måste jag ringa och fråga om de är okej att vara förkyld som ett as. typiskt mig att sånt här ska hända. ja börjar snart ge upp kampen efter ett jobb. jag känner mig väldigt dålig. nu ska jag dricka varmt så de rosslande i halsen kan släppa och äta lite frukost så jag i alla fall orkar ta mig till de andra mötet. de här suger. allt blir gråskaligt så lätt för mig nu. äckliga höstdepp. äckliga snor, äckliga jobb, äckliga allting. jag är så opepp på allting. Gah. inte ens mina gnallrosa leopardleggings känns färgglada längre. deep down.

nu ska jag se resten av narnia med simon (eller så långt jag hinner innan matchen). de har så fina kläder i narnia. klänningar eller knäkjol, knästrumpor och koftor. jag önskar jag kunde känna mig bekväm i det.