cämilla

idag på min och sannas mysiga frukost pratade vi om resor. jag är sugen på det. vi pratade om hur man inte kan ändras när man är hemma för man sitter fast i ett mönster. Jag är så sugen på att komma bort. Jag är sugen på att komma bort hitta ett nytt mönster och nya drömmar. Norge va min dröm i höstas och är fortfarande. Jag längtar dit. jag tror att de kommer bli skönt att komma bort från allt och se något nytt. Sanna berätta massa om hur de hade varit på island och hur mycket bättre hon kunde må där. Jag är sugen på att känna de. jag är sugen på att åka nu egentligen. önskar bara alla andra hade tagit de så serriöst som jag. jag önskar att alla hade varit peppade till tusen. att de va någon vi kunde sitta och planer och diskutera i dagar. men så är de inte. jag får drömma och diskutera i min hjärna istället. för andra är norge pengar för mig är norge en upplevelse, en chans att förändra mitt mönster, en chans att för en gång skulle skrota de gamla. de gamla som gnager hål i mig innefrån. jag fick ett telefon samtal som gjorde mig glad. men de var även bara mig de gjorde glad. jag vet att jag borde satsa själv egentligen. för de är något jag verkligen vill. men jag tror inte jag vågar. ska jag våga åka själv till en stor stad utan någon att luta mig på? kanske är det värt att satsa. för de handlar inte om pengar för mig. jag måste våga stå på egna ben. annars tror jag inte så mycket händer. de är sorgligt att säga men de är mycket snack och lite verkstad. efter imon så ska jag kolla upp saker. de är dags nu. jag vill ju varför hindras av andras osäkerhet egentligen? jag är 19 år, jag måste våga lita på mig själv. sanna klarade 2,5 månad på island, varför skulle jag inte klara 2 veckor själv i oslo? jag vet ju alltid folk som redan är där. de är värt de som de känns nu. jag är sugen på något nytt och spännande. äventyr lockar mig.