cämilla

Fredag 081030

Yes, yes. Nu är det fredagskväll här i Oslo och milla, simon och sofie är nu officiella sambos. Great. Medans simon duktigt nog redan jobbar, så bloggar jag och sofie fixar i ordning vår, ej möblerade lägenhet. Japp, jag är den lataste av oss. Märkligt? Inte särskilt. Jag sitter här och tänkte berätta för er där hemma hur resan hit rullade på fin fint. 

Vi har alltså tagit oss helskinnade hit, vilket är ett gott tecken. Otroligt att vi fick plats i bilen (eller vi fick låna en större bil av mammas jobbarkompis för att överhuvudtaget få med allt) Vi hade sjukt mycket packning och va de vägde också. En väska vägde säkert 70 kilo. Minst, utan överdrift. Då förstår ni var nivån låg för vår packning. Cred till pappa som körde oss hela vägen med en fullproppad. Ängel. Igår landade vi i Oslo vid fem tiden tror jag efter några om och men. GPSen dog efter någon timma, men som tur var hade Sofie en karta och en vägbeskrivning (kanske inte den bästa men i alla fall något). Vi letade upp vårat nattboende där vi enbart skulle fördriva en natt eftersom de krånglade med våran lägenhet. By the way så är de lite ändrade planer (ni får höra mer under skrivandes gång). Vi kom fram till våra två rum i Cederholms boendet på Ullevålsykehus (tack Marita för all hjälp!). Vi lasta ur. Lasta upp och dog. Nej vi gick en lång promenad på över två timmar. Lite korkat eftersom klockan hann bli över åtta och vi sjukt hungriga innan vi kom hem, men vi fick i alla fall tag i en karta. Som kvällsmat fick de bli johannas hembakta SJUKT himmelskt goda bröd med leverpastej och saltgurka plus Chaiteé, vi var i himlen. Efter de blev de mys i mitt och simons rum med Musical Highschool. Dock orkade vi inte se mycket alls så vi ramlade i säng redan klockan tio. Hostan min tog nästan livet av mig under natten men jag är inte bitter. (eller jag börjar bli nu) De var en fin utsikt och en väckarklocka som väckte oss klockan nio på morgonen. Frukosten bestod av samma sak som kvällsmaten och var lika himmelsk den här gången. Idag var dagen med stort D som vi på riktigt blev sambos. Humöret var på topp och inget kunde stoppa oss (trodde vi ja). De som stod på schemat för dagen var mötet med Anette klockan tolv så vi packade ihop oss och klädde på oss. Vi miss bedömde avståndet och fick bli sittandes lite på top temps kontor och dricka kaffe så länge medans vi väntade, inte fy skäm helt enkelt. Med Anette fick vi se vårt jobb, en över mysig restaurang bevarad från typ 1700-talet med trevlig personal och vår mysiga lägenhet. Vi bor numera i en omöblerad etta utan någonting och inte alls Internet. Nej. Så här sitter jag och skriver inlägget på word så länge så jag kan kopiera och lägga upp de när jag får tag i internet inom en snar framtid. Jag blir bitter. Jag har inget Internet. Hur ska jag klara mej? Men som tur är ska vi titta runt och försöka lösa de. Nu har jag och sofie även försökt fixa våra norska kontantkort i typ en timma. Äckliga norskar att krångla till det. Vi måste regristera dem och de fungerar inte alls. Gah jag blir bitterheten när inget fungerar. Men de är ändå väldigt skönt att vara här. Vi kan gå överallt och Oslo är väldigt fint. Har ni inte bott ensamma i en lägenhet med kompisar så förstår ni inte den här härliga känslan. De är myspys och jag har världens bästa sambos nu. De här kommer bli världens bästa två månader (hoppas vi om allt kommer igång). Jag saknar muggar till tée, inte ens de äger vi nu. De vi har är två madrasser, en tv, två datorer, tre tallrikar, tre knivar, tre gafflar, en kastrull och en stekpanna. De är allt vi äger och har just nu. Känn in de ni. Nu ska jag ringa mamma så jag och Sofie kan försöka gå iväg och styra upp kontantkorten vi köpte förut.      

Uppdate.

Nu har vi regristrerat dem och vi gick (snåla som vi är) och frågade efter pappersmuggar från Narvesen (ungefär som pressbyrån hemma) för att kunna dricka lite tée. Haha, skabb. Hoppas vi får med oss lite kökssaker nu när vi snart hämtar Simon på jobbet. Skulle sitta fint med lite djupa tallrikar så vi kan äta gröt imon och även lite muggar och glas.  

Söndag 081102

Söndag. Ledig dag. Jag sitter fortfarande i mitt word och skriver av mig utan Internet. Norrmän är allt krångliga och slingriga. Allt kan de slingra sig ur. Vi har köpt norska kontantkort duktiga som vi är. Men såklart fungerar de inte alls så direkt som överallt annars, utan vi måste regristera sig med norskt personnummer, vilket vi inte har än. Crap. Dock gick vi ju som sagt till närmaste Narvesen för att regristera dem och de lovade att lösa de till dagen efter. Fungerar dem idag? Nej såklart inte. Hittar vi något Internet? Nej såklart inte. (vi var på godväg men så helt plötsligt säger säljare de tar en månad innan de fungerar.. VADÅ EN MÅNAD!? I svergie tog de högst en vecka för oss. GAH!) Har Igor (vår chef och lägenhetsägaren) fixat saker till våran lägenhet än? Nej såklart inte. Men trots alla nederlag så trivs jag verkligen bra. Vi har våran lägenhet. Vi äter på en handduk på golvet. Äter gröt och soppa ur våra gratis muggar från Narvesen.

Igår var min och Sofies första jobb dag. Vilket jobb. Jag har nog inte softat så mycket någonsin. Eller stressat. Allt händer i vågor. Vi börjar fyra och då går man den lilla rundan. Öppnar och tänder and so on. Efter de droppar gästerna in lite tills halv fem när de öppnar på riktigt och då slår de till, våg nummer ett. Efter de blir man sittandes med en bok i handen, en på övervåningen och den andra på undervåningen (än så länge tills den 15 nov) efter någon/ några timmar droppar gästerna ut, några sällskap i taget tills klockan är åtta då ska första sittningen vara ute så de kan börja förberedas för andra sittningen vid halv nio. Igår vi halv nio small de verkligen till där uppe. Jag stod själv och femtio gäster väller in med sina jackor, stora pälsar och kapper. Att jag inte fick lite panik. Sen vid kvart i nio var de lugnt igen. Och de förblev lugnt ändå tills klockan halv tolv, så där satt jag. Jag hade med min favoritbok Jag saknar dig, Jag saknar dig med mig. Den är så hemskt bra, dock inte att läsa på jobbet för jag börjar alltid gråta till den. Jag fick sitta där och hålla in tårarna och låssas som boken var happy. Gick nog sådär. Haha. Vid halv tolv kom sofie upp från sin lilla gaderob och hjälpte mig. Egentligen är våra arbetstider 16-00 men de sista gäster gick inte förän 00.25 så vi kom inte hem före ett. Men va gör de egentligen? Arbetstiderna är verkligen softa. Hela jobbet är ett bra jobb tiden går dock lite långsamt. Men nästa fredag har vi nog fullt upp, vi har nämligen två sittningar (uppe enbart sen även mer nere) men på de två sittningarna tar vi in 300 gäster per gång. Fatta hur många jackor att hänga. Nu ska jag och sissor iväg för att söka internet. Wish us luck.

uppdate.
men visst fann vi ett. hoppas dock vi på något annat sätt kan lösa de här. men sålänge får de här fungera.

PUSS!

avsked, avsked. idag kramades de adjö till många och fler lär de bli. imon blir en dag bestående. morgonpromenad. ungdomsmottagningen. strumpbyxor köp. köttbullelagning. packning. hejdå kram. tacokväll. m.m. fullt upp med andra ord. men de hindrar mig inte att ge mina vänner tid. ring om ni vill ses så ska vi se vad jag kan ordna. dock hostar jag lungorna av mig (utan att överdriva jag såg mina egna lungor imorse) annars hade jag tränat. vi ska spinna med handbollen och något annat spex. men tack vare denna mysiga lilla hosta får jag lov att stanna hemma och hosta vidare. nu ska jag faktiskt snart borsta tänderna och hoppa i säng. imon ringer de på dörren halv tio. snälla ge oss fint väder.