cämilla

nu i helgen har vi i mitt kära mölndal känt på hur de är och förlora så nu är de gjort och behöver aldrig mer kännas på. de gick inte bra alls idag för oss eller vi gjorde en okej match mot andreas aranäs men de höll inte. vi höll inte och de stör mig. de stör mig att jag vet att vi kan så mycket bättre än va vi gjorde oss. suck. men men what to do liksom. jag känner faktiskt att de är dags att ta tag i min kondition också för botten är verkligen nådd känns de som. de är dags att leta fram jogging skorna och bege sig ut i svettet. inte idag dock men imon får de nog bli faktiskt (ska inte lova för mycket men)