690.

Näst sista dagen i vårt kära Oslo. Dagen har varit fullspäckad. Packa, packa, packa, montera säng och banken.
Jag har aldrig haft sånt flyt som jag och siss hade på banken idag, så jag måste bara berätta.

Vi hade alltså ett ärende på banken som vi var tvugna att avklara innan halv fyra (för då hade vi möte med anette) plus att baknen stänger halv fyra. Vid tio i tre hade vi ätit, sminkat och klätt på oss och tio i tre sprang ner mot stan. Vi skulle växla 9000 kornor av våra dricks från 20 och 10 mynt till sedlar plus att vi skulle betala hyran. Så på vägen ner mot stan kunde vi knappt bära siss väska innehållandes 16500 kronor. (johanna de är typ vad din biljett tyr och retur australien kostar...) tjugo minuter senare infann vi oss på banken.
Eftersom vi inte riktigt var säkra på vart vi skulle eller hur vi skulle bära oss åt. Så vi tog en lapp 535 (tavlan visade 509, damn) och väntade vid informationen sålänge (för att se vart vi egentligen skulle) tjugo över fick vi hjälp samtidigt som den andra tavlan visade 529 (de gick verkligen fort).
Tanten i informationen talade så snällt om att man inte kan växla på banken, men vi kunde gå runt systemet genom att sätta in dem och ta ut dem istället (varför krångla liksom!?) Så istället fick vi gå till en maskin som åt upp alla våra fina mynt. Så när vi var klara med de talade hon om att vi var tvugna att ta en lapp och göra ett uttag den vägen (eftersom vi inte har något kort på de kontot). jag som är så smart hade redan tagit en lapp, men var de försent? hade de redan hunnit gå förbi 535 (eftersom de gick så snabbt...) tror ni inte att talvan visar 534! Lycka* Så när vi var klara och klev ut på gatan (banken ligger mitt emot jobbet) så visar klockan 15.30. Hur mycket flyt hade ví inte!?



Det ända vi har kvar att göra innan vi åker hem på söndag:
packa. (har bara kvar de sista som vi behöver de två sista dagarna)
sätta ihop våningssängen. (eller i alla fall på godväg)
(stor)städa.
tvätta.
träffa anette.
betala hyran.
banken.
köpa deli de luca kakor. (vi måste mysa till de lite.)

nu är det inte mycket kvar alls.


stök, stök, stök.

mera stök.

här hade vi inte kommit lång (eller simon mest)

in action.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback