cämilla

haha. jag har funnit internet i korridoren, så nu sitter jag här i min pyjamas nyvaken. Här är gårdagens dagbok.

Måndag 081103

Sofie och simon sitter och spelar nintendo 64 (eller sofie försöker spela, höhö) jag väntar på att vi ska titta på fortsättningen av high school musical 2 eftersom vi inte orkade hela igår kväll. De finns så mycket jag hade velat säga men ändå så kommer jag liksom inte riktigt på vad jag ska skriva (de känns ändå lite mysko att skriva om vanliga vardagssysslor som de blivit för oss) Som igår efter vi gick från caféet där de fanns trådlöst bredband gick vi hem till en orolig boyfriend (för jag hade glömt byta kontantkort så han kunde ringa) för att laga mat. Bara de att vi måste laga mat och hitta på maträtter är något nytt (i alla fall för mig). Vi har hittills haft riktigt bra fantasi. Igår på dagen lagade vi fiskbullar med pasta, morötter och paprika. Till kvällen fick vi ringa mamma för att uppdatera minnet för pannkaksrecept. Dock blev de inte dirket pannkakor utan mer ett pannkaksberg, vilket inte heller var helt fel.

Vi har ingen diskmaskin så efter varje måltid är det bara att ställa sig att diska. Som sofie sa igår så är de så hemskt annorlunda även om man gjort saker hemma så är det inte alls samma sak här. Hemma får man uppskattning för allt man gör, men här måste man göra de annars blir de inte gjort.

Nu är sofie klar med en till stjärna på Super Mario spelet, äntligen kan vi börja titta på filmen.

Uppdate.

Nu är filmen äntligen slut. Sjukt överskattade filmer måste jag säga. Nu fortsätter jag med min lilla berättelse om våra liv. (bredvid mig ligger en söt liten sovande sak)

Kvällen igår bestod av massa prat, lite tårar, kramar och till slut som en lättsam avslutning lite film. Kvällarna i vår lägenhet är mysiga, jag älskar att vi har sovmorgon varje morgon. Fast idag hade vi faktiskt ställt klockan. Vi skulle nämligen till skatteverket för att fixa våra skattekort. Har vi gjort de än? Nej. Idag hoppades vi lösa de. Men när vi kom dit vid halv elva, elva så var det 35 nummer innan oss. Inte en chans att vi hade hunnit vänta och sedan gått hem innan jobbet för att duscha och laga mat. Eftersom vi går överallt så tar de lite längre tid. Men att de skulle ta 10 minuter till jobbet var bullshit. I lördags gick jag och sofie hemifrån en 25 minuter innan vi började och de slutade med vi fick springa (min hosta höll på att ta livet av mig sen när vi kom fram) Så idag är vi lite mer förberedda. Sofie hoppade in i duschen redan klockan två och snart är det min tur. Inte mindre än nu, så snart springer vi till jobbet.

Uppdate nummer två.

Redan hemma klockan halv elva trots vi egentligen jobbar till tolv. Men idag var det verkligen lugnt, L U N G T. Sofie satt på övervåningen idag och hon hade inte en ändå gäst och befann mig på undervåningen och hade kanske allt som allt 16 gäster. Så vi fick gå hem tidigare. Sjukt skönt för det var verkligen lite väl lugnt måtte jag säga. Jag skiftade mellan att läsa, stirra in i väggen och sova lite på bänken typ. Inte lyckades jag charma många heller tio ynka kronor kom vi hem med i dricks, inte mycket att hänga i julgranen jämfört med de ca 400 förra gången. Dock fick vi en mycket delikat måltid, Chili con carne (yes, mamma du vet hur mycket jag avgudar de målet). Så lite värt var de att sitta rastlös i sex timmar.

Klart sitter jag nu i sängen med mitt ständiga thé i handen. Sen jag började hosta måste jag druckit litervis med thé (jag vet mamma att jag sagt att de inte är bra och att glass är bättre men är man sparsam arbetare så är thé de billigaste alternativet). Just nu är sysslorna i vårt hem så typiska. Milla sitter och skriver dagboksblogg, Simon spelar xbox och Siss fixar i ordning kläd högen i hörnet (de värsta/bäst(?) av allt är att hon trivs med det, hon trivs med att pyssla med sån där stuff). Jag hoppas vi tar oss samman snart och tittar på en film eller kanske lite Sex and the city, de hade suttit fint så här en måndag kväll.

Åh jag måste föresten längta lite tills imon och min hostmedicin. Den tog slut förut och jag har verkligen fått vara sparsam och hostig dessa dagar, så jag längtar tills jag kan förhoppningsvis börja bli på bättrings vägen. Alla promenader vi gör är tyvärr inte de bästa för mig. Vissa gånger får jag stanna var femte meter för att hosta, ni som känner mig vet vad för hosta jag talar om. De är ju inte den där töntiga lilla hostan som de flesta har utan de här är äkta hosta. En sån där hosta som drar med lungorna upp när man hostar. En sån där hosta som gör en röd i ansiktet och får en att se ut som man ska spy. Sån mysig hosta är det. Inte blir bättre av att det är svinkallt redan nu. Min älskade dunjacka är min bästa vän här uppe och mina nya vinterskor, tror faktiskt inte jag hade överlevt utan dem. De ända vi väntar på här uppe är snö. Jag blev verkligen besviken när vi kom upp och de inte fanns någon snö. Jag hade längtat i flera dagar eftersom Siss skvallrat om att de skulle finnas snö. Men icke sa nicke. Men den kommer väl hoppas vi. Fatta vad mysigt. De är snart jul, imon är det bara en månad och tjugo dagar. Hihi. Men nu får jag faktiskt ta och vara lite social igen innan det blir sovdags och en ny dag. Imon blir det mer gå äventyr, Simon ska på möte på Toptemp så de blir att ta fram kartan imon igen. Sov sött.

PUSS!