632.

Söndag 081116

Mysiga söndag. Älskade söndag. Helg och ledig dag. Mjau. Idag åkte även alle och kalle till paris för att tillbringa en månad där tillsammans. Hoppas ni får en väldigt bra månad ni två turturduvor. Plus ett extra stort lycka till alle och hennes karriär såklart. Men tillbaka till mysiga söndag. Veckan har flugit fram. De som var en lång arbetsvecka blev dagen innan ledig dag och till sist ledig dag. Äntligen. En dag som är ledig är fett underskattat om man inte arbetar. Jag minns min tid i höstas när ledigheten gick mig överhuvudet och jag avskydde den. Men nu. Tänk vad saker ändras snabbt. I alla fall. Sissor vaknade med tuppen som vanligt (hur gör man för att få en morgonpigg människa att sova? Jag och simon kanske borde försöka slå ihop våra kloka huvuden med richard vad jag har förstått av johannis.) Hon väckte oss och vi åt frukost. Efter frukost rensade vi tryckande luft och nu har vi skaffat oss ett diskschema och en städdag (lördag). Så nu känns allt bra och luften ligger lätt på våra axlar. Varför kan de enklaste saker kännas så svårt ibland? Bara prata liksom. Ord hjälper oss mycket oftare än vad de stjälper oss, bra att tänka på. Efter det klädde vi på oss och klockan närmade sig ett halv två. Ytterkläderna åkte på de också och vi styrde stegen mot långpromenaden som vi sett fram emot hela veckan. Vi hittade en mysig promenad led längs ån som korsar hela Oslo (Akerelva). Vi följde den ända tills vi fann en söndags marknad som vi valde att besöka. Åh de var en sån där underbar marknad full av skräp och krimskrams. Precis en sån marknad som mamma avskyr när jag besöker för jag hittar för mycket. Men idag blev inga pengar slösade även om fingrarna kliade ordentligt bland gamla secondhand skor och kläm örhängen. (gah de heter något annan men jag minns inte de nu, blackout) Söndags marknad i all ära men vi ville få ut mer av dagen så vi bestämde oss för att ta oss ner till havet och de berömda Akers brygge. När vi kom ner sken solen och vinden ven genom håret. Vilken känsla. De är den som får en att veta att man lever. Vi letade ihjäl oss efter ett mysigt café men de ända vi fann var fina restauranger, men till slut. Deli de luca. När kommer de till sverige? Ni måste uppleva de. UNDERBARA ÄLSKADE BAKELSER. Och inte minst KAFFET! Som tur var hade jag kameran med mig så jag förevigade dem åt er. Där spenderade vi kanske en timma innan vi fortsatte vi hemåt. Hög på kaffe och socker blev det en glad hemgång med skratt och lek. Tre och en halv timma senare efter att vi lämnade vårt hem för en långpromenad äntrar vi hemmet och fryser som små grisar. Sista biten kändes de som min blåsa skulle sprängas av allt kaffe så hem ljuva hem (toaletten) var känslan som kändes i hela kroppen när nyckeln vreds om och vi låste upp dörren. Väl hemma tändes ljus och mysfaktorn är hög. Simon spelar för ovanlighets skull (?) tv-spel och jag läste högt ur boken jag läser nu. Imon på min ytterligare lediga dag tänkte jag blogga om den för jag tycker verkligen den är värd att läsa. Simon har tjatat på mig att jag ska läsa den så äntligen tog jag tag i de. Mer info imon. Klockan är nu bara sex och hela kvällen står till vårt förfogande. Vi får väl se vad som hända skall. Kanske mat. Film, lite choklad och en chailatte står på tur. Den som lever få se. Nu ska jag lägga in alla bilder från min och simons promenad och dagens. Sen timrapportering. Efter de får vi väl se. Vi hörs imon för då tänkte jag ta mig tid att surfa runt på nätet (som vi coola säger) när simon och siss arbetar hårt på jobbet.


PUSS!


By the way tänkte jag vara lite gullig mot min kära far och lägga in en länk till jobbets hemsida. Han har undrat så. Så varse god och klicka här!


Kommentarer
Postat av: kalle

MIN karriär då???

2008-11-17 @ 21:17:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback