582.

efter skrik, fula ord och tårar börjar tapeten arta sig. så imon så är förhoppningsvis hela mitt rum färdigt så att jag kan ställa in allt igen. hoppas, hoppas, hoppas. nu tänkte jag gå och duscha i mörkret för att sen styra upp en myskväll för mig själv framför tv. här är allt väldans mörkt tycker jag. (nej jag är inte mörkrädd jag inte...)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback